Arrende föreligger när en fastighetsägare genom avtal upplåter nyttjanderätt till mark inom fastighet till annan, benämnd arrendator, mot vederlag. Upplåtelser genom arrendeavtal har historiskt varit av stor betydelse i Sverige och är alltjämt en viktig upplåtelseform.
Det finns fyra varianter av arrendeavtal; jordbruks-, anläggnings-, bostads- och lägenhetsarrende. Jordbruks-, anläggnings- och bostadsarrendeavtal måste vara upprättade skriftligt för att vara giltiga och lagstiftningen är i huvudsak en skyddslagstiftning för arrendatorerna, som huvudregel har arrendatorer därför något slags besittningsskydd till markområdet.
Jordbruksarrenden föreligger i två varianter, gårds- eller sidoarrende, i ett gårdsarrende ingår bostad för arrendatorn och är därför förenat med ett starkt besittningsskydd.
Anläggningsarrende föreligger när fastighet, eller del av fastighet, upplåts för annat ändamål än jordbruk och ger arrendatorn rätt att uppföra och bibehålla en eller flera byggnader för s.k. förvärvsändamål (kommersiell verksamhet). Det kan vara fråga om bensinstationer, fabriker eller andra byggnader avsedda för kommersiella ändamål. Besittningsskyddet är möjligt för parterna att avtala bort.
Bostadsarrende föreligger när fastighet, eller del av fastighet, upplåts för annat ändamål än jordbruk och bereder arrendatorn möjlighet att uppföra och bibehålla bostadshus på markområdet som arrenderas. Bostadsarrende är numera vanligast vid upplåtelser av mark för uppförande av fritidshus.
Lägenhetsarrende föreligger när ingen av de andra arrendevarianterna föreligger och sådant avtal är möjligt att ingå muntligt.
Vi biträder klienter med upprättande, granskning och tolkning av alla former av arrendeavtal. Vi företräder också våra klienter inför arrendenämnd, i allmän domstol eller skiljenämnd avseende alla varianter av arrendeavtal.
Ett servitut innebär en rätt för en fastighet att använda en annan fastighet på ett bestämt och begränsat sätt och gäller mellan fastigheterna och inte mellan fastighetsägarna som sådana.
Servitutsrätt kan uppkomma på tre sätt, antingen genom skriftliga avtal enligt 14 kapitlet jordabalken (benämnda avtalsservitut), lantmäteriförrättning enligt fastighetsbildningslagen eller genom expropriation genom expropriationslagen (gemensamt benämnda officialservitut). Fastigheterna som omfattas av ett servitut benämns härskande respektive tjänande fastighet.
Avtalsservitut kan till exempel för den härskande fastigheten innebära rätt att nyttja väg och parkeringsplatser eller leda vatten från den tjänande fastigheten. Avtalsservitut kan registreras i fastighetsregistret hos lantmäteriet.
Officialservitut bildas vid lantmäteriförrättning.
Frågor om ersättning med anledning av servitut är ofta av stor betydelse och vi biträder våra klienter med upprättande, granskning och tolkning av servitutsavtal och företräder våra klienter hos lantmäteriet, i mark- och miljödomstol samt i allmän domstol.
Anläggningslagen handlar bland annat om inrättande, ändring och upphävande av gemensamhetsanläggningar för t.ex. vägar. Vi arbetar också med frågor som gäller förvaltningen av gemensamhetsanläggningar enligt lagen om förvaltning av samfällighetsföreningar; både när det gäller samfällighetsföreningar och delägarförvaltning.
Inom affärsområdet biträder vi fastighetsägare, fastighetsutvecklare och andra aktörer i alla fastighetsbildningens olika skeden och företräder även våra klienter som ombud under handläggningen av fastighetsbildningsärenden hos lantmäteriet, i mark- och miljödomstol samt i allmän domstol.