Det nya standardavtalet Allmänna Bestämmelser för utförandeentreprenad avseende bygg-, anläggnings- och installationsarbeten, AB 25 – nu på remiss – är resultatet av en omfattande översyn och moderniseringsprocess. Hur stora är de praktiska skillnaderna jämfört med AB 04? För Lexnovas räkning tittar advokaterna Peter Degerfeldt och Camilla Adell närmare på de nya kraven gällande kommunikation och lojalitet, felavhjälpande under entreprenadtiden samt tvistlösning, liksom betydelsen av att inarbetade begrepp som ÄTA-arbete och hinder stryks.
De allmänna bestämmelserna för utförandeentreprenader har funnits i olika versioner sedan 1950-talet, där AB 04 är den senaste. Syftet med dessa standardavtal är att skapa en balanserad riskfördelning mellan parterna och en ökad förutsägbarhet i entreprenadavtalen. Efter flera års arbete i Byggandets Kontraktskommitté, BKK, har en ny version – AB 25 – skickats ut på remiss. Det går inte att med säkerhet slå fast att remissversionen kommer vara den av BKK slutligt antagna versionen, men mycket talar för det. Det ska också nämnas att en remissversion av ABT 06 (benämnd ABPU 25) distribuerats. ABPU 25 lämnas dock därhän i denna kommentar.
De revideringar som har gjorts i AB 25 jämfört med AB 04 har enligt BKK tagit hänsyn till byggbranschens förändrade arbetsmetoder och utveckling, och innebär en modernisering av standardavtalet jämfört med vad som gäller enligt AB 04. I arbetet med revideringen av standardavtalet menar BKK att de även tagit fasta på att AB 25 ska främja en sund konkurrens, samarbete, effektivitet och lojalitet mellan parterna samt att avtalet ska vara användarvänligt med en optimal fördelning av risk mellan beställare och entreprenör. Just dessa uttalanden är ingen skillnad mot vad enligt BKK även gällt för tidigare utgåvor.
Bland de största förändringarna märks att beställare ges möjlighet att kräva åtgärdande av fel och brister under pågående entreprenad, att ÄTA-arbeten blir ändringar i entreprenaden eller avvikande förhållanden – där även hinder ingår – samt att fler bestämmelser införs kring parternas kommunikation och tvistelösning. Dessa förändringar är en fortsättning av den utveckling som BKK påbörjade i AB 04. AB 25 genomsyras även av den ökade digitalisering som har skett i byggbranschen.
I denna expertkommentar kommer vi att gå igenom dessa större förändringar som föreslås ske i AB 25.
Av remissversionen är det att konstatera att begreppet Begreppsbestämningar med anmärkningar som kunde sägas utgöra en – viktig – del av inledningen i AB 04 utmönstras. Istället införs begreppet Definitioner. Det kan nog upplevas som enklare och mer begripligt, särskilt för ”icke-jurister”, att använda begreppet Definitioner. Begreppsbestämningar med anmärkningar i AB 04 kunde dessutom uppfattas som just definitioner. Enligt förordet till AB 04 är dock inte begreppsbestämningar med anmärkningar en del av bestämmelserna, utan ska vara vägledande vid tolkning och tillämpning av bestämmelserna i AB 04. Än så länge finns det inte något förord till AB 25 – så det går inte att läsa ut huruvida Definitionerna, i likhet med Begreppsbestämningarna, ”enbart” ska vara vägledande. Men genom att mönstra ut begreppet Begreppsbestämningar och införa Definitioner talar nog mycket för att dessa Definitioner inte ”bara” ska vara vägledande, utan kommer utgöra en del av avtalet. Men det är en gissning.
I förhållande till Begreppsbestämningarna i AB 04 och ABT 06 har några nya definitioner införts, t.ex. administrativa föreskrifter, fackområde, konsult m fl. Just dessa exempel kommenteras inte ytterligare i denna expertkommentar då de är ganska självförklarande när man går igenom de aktuella definitionerna.
Vad som dock är värt att kommentera är att definitionen av vad som utgör ett fel ändras i förhållande till Begreppsbestämningarna i AB 04. Det kan ju upplevas som en mindre revolution, eftersom fel definierats på i princip samma vis sedan de första utgåvorna av AB. Fel begreppsbestäms i AB 04 till att fel utgör ”avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt”. Enligt vår uppfattning en ”inarbetad” definition som dessutom ger en ganska klar och tydlig bild av vad som utgör ett fel i kontraktets (och AB:s) mening.
Enligt Definitionen i AB 25 utgör ett fel ”en avvikelse från vad som avtalats avseende entreprenaden på grund av ett förhållande för vilket entreprenören svarar (se 7 kap. 4 §)”. Hänvisningen i definitionen är enligt oss helt meningslös och intetsägande. Bestämmelsen (7 kap. 4 §) stipulerar just att ett ”fel är en avvikelse från vad som avtalats avseende entreprenaden på grund av ett förhållande för vilket entreprenören svarar”.
Det kan inte uteslutas att felbegreppet i AB 25 kan komma att utvidgas, eftersom tydligen alla avvikelser från vad som avtalats gällande entreprenaden kan komma definieras som fel samt att den tydliga kopplingen till utförande inte finns med i den nya versionen.
Begreppet Entreprenad är också förändrat och definieras till ”kontraktsarbeten tillsammans med ändringar av entreprenaden – och arbeten till följd av avvikande förhållande”. Enligt Begreppsbestämningarna i AB 04 utgjorde Entreprenaden ”kontraktsarbeten jämte förekommande ÄTA-arbeten”.
Huruvida dessa justeringar gör sakernas tillstånd klarare eller om det öppnar upp ytterligare diskussionsytor mellan beställare och entreprenör återstår att se. Vad som är säkert är dock att den sista kreativa advokaten ännu inte är född…
Det ska också noteras att den disposition och den struktur som finns i AB 04 är helt förändrad. Istället för tio kapitel är det nu elva kapitel. AB 25 inleds med ett första kapitel som behandlar ”Allmänna utgångspunkter”, omfattningskapitlet är flyttat till andra kapitlet.
Det är då värt att notera att t ex i 1 kap. 2 § första stycket omnämns begreppet ”Fast pris”. Vad som faktiskt menas med ”fast pris” anges inte i bestämmelsen och begreppet kommenteras inte heller i AB 04. Ett fast pris enligt bestämmelsen i AB 25 är ett ”bestämt belopp för en bestämd omfattning arbete” (vår kursivering).
Det kan därmed uppfattas att det klargörs att åtagandet för entreprenören enligt AB 25 är att tillhandahålla en mängd arbete (arbetsprestationer, hjälpmedel, material och varor enligt Definitionen). AB 25 tycks ge ett fokus på att entreprenören lämnat anbud på, och genom kontraktet, åtagit sig att tillhandahålla beställaren en mängd arbete (som i slutändan ska leda till någon form av byggnation). Räcker inte avtalad mängd arbete till är det antingen entreprenörens eller beställarens risk, allt beror på vad som kan konstateras ingå i avtalet gällande mängden arbete som ska tillhandahållas. Det kan uppfattas som en förskjutning ifrån resultatet/byggnationen till mängden arbete.
Samtidigt behålls i AB 25 bestämmelsen om att kontraktsarbetenas omfattning bestäms av kontraktshandlingarna (1 kap. 2 §) och kontraktssumman definieras alltjämt som ersättningen för kontraktsarbetena som anges i kontraktshandlingarna – vilket talar för att det fortfarande är resultatet/byggnationen som ska vara styrande för vilket arbete som entreprenören ska utföra, till det pris som parterna har avtalat om.
En av de mest genomgripande förändringarna i AB 25 som får betydelse genom hela avtalet är den tydligare regleringen av digitala processer. I AB 04 finns inte någon explicit reglering av digitala arbetssätt. I AB 25 omfattar definitionen av ”handling” uttryckligen även digitala handlingar och digitala modeller. En digital modell kan enligt AB 25 vara en del av kontraktshandlingarna (se 2 kap. 3 § AB 25).
Om beställaren eller entreprenören tillhandahåller en digital modell kommer parten även att ansvara för modellens funktionalitet och tillgänglighet under hela entreprenadtiden. Den part som tillhandahåller den digitala modellen kommer även att vara skyldig att se till att det är möjligt att särskilja den version av modellen som utgör en del av förfrågningsunderlaget och de ändringar som därefter görs i modellen (1 kap. 15 § AB 25).
Det kan noteras att en digital modell även kommer att rangordnas före beskrivningar och ritningar om det förekommer motstridiga uppgifter i kontraktshandlingarna och kontraktshandlingarna inte anger något annat kring rangordningen (2 kap. 3 § AB 25). Även om den digitala modellen rangordnas efter till exempel kontraktet och de administrativa föreskrifterna är det ändå tydligt att digitala modeller som används i entreprenader kommer att få en stor betydelse för entreprenaden. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att den digitala modellen kommer att få betydelse för vilka arbeten som ingår i entreprenörens åtagande och därmed i de kontraktsarbeten som omfattas av den kontraktssumma som parterna har avtalat.
Den digitala modellen kan därför komma att få betydelse i bedömningen om ett visst arbete utgör en ändring av entreprenaden som ger entreprenören rätt till ersättning utöver kontraktssumman eller om arbetet i själva verket är en del av kontraktsarbetena och därmed även ingår i kontraktssumman.
Enligt förordet till AB 04 är det viktigt för entreprenadens slutresultat att beställaren och entreprenören i en entreprenad har en god kommunikation och samverkan med varandra. Förordet betonar därför vikten av att parterna har en fortlöpande dialog med varandra och att de ”inom ramen för den allmänna lojalitetsplikten visar varandra förtroende och öppenhet”.
I AB 25 har parternas lojalitetsplikt och deras skyldighet att kommunicera med varandra fått större utrymme än vad som är fallet i AB 04. I AB 25 inleds det tredje kapitlet med fyra bestämmelser som reglerar parternas samverkan, lojalitet och kommunikation. I 3 kap. 1 § AB 25 anges inledningsvis att parterna ”ska samverka och även i övrigt agera lojalt gentemot varandra”. Vidare ska parterna enligt 3 kap. 2 § AB 25 verka för en god kommunikation och utforma underrättelser på ett ändamålsenligt sätt. I AB 25 förtydligas även att underrättelser ska besvaras om det inte är uppenbart obehövligt att så sker. I 3 kap. 3 § AB 25 har BKK angett ett antal fall där parterna har en skyldighet att skriftligen underrätta den andra parten om sina upptäckter, till exempel om uppgifter i entreprenadhandlingarna inte överensstämmer varandra eller om entreprenadhandlingarna är bristfälligt utformade. Slutligen anges i 3 kap. 4 § AB 25 att uppgifter ska tillhandahållas i avtalad tid eller i sådan tid att entreprenaden kan utföras planenligt och att parterna i god tid ska granska de uppgifter som de har fått från den andra parten.
Av dessa fyra bestämmelser är det endast 3 kap. 3 § AB 25 som har en motsvarighet i AB 04. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 3 § AB 25 motsvaras av den underrättelseskyldighet som finns i AB 04 kap. 2 § 10. Någon förändring av bestämmelsen föreslås inte, utan det är enligt ordalydelsen alltjämt det som part upptäcker som part är skyldig att underrätta om. Något rekvisit om att t ex eller vad part bort upptäckt föreslås inte införas.
I övrigt är de inledande bestämmelserna i 3 kap. AB 25 nya. Detta innebär dock inte att de innebär att parterna kommer att få nya skyldigheter i entreprenader där AB 25 är det gällande standardavtalet jämfört med entreprenader där AB 04 gäller. Bestämmelserna i 3 kap. 1-4 §§ AB 25 är snarare en kodifiering av vad som redan gäller i enlighet med den allmänna lojalitetsplikt som parterna har enligt AB 04.
Enligt AB 04 kap. 3 § 5 har beställaren rätt att utöva den kontroll över entreprenaden som beställaren anser är lämplig. Beställaren ges motsvarande möjlighet i 4 kap. 2 § AB 25. I AB 25 kompletteras denna kontroll även med en rätt för beställaren att kräva åtgärdande av anmärkningar som kontrollen leder till. För det fall att beställaren vid kontrollen till exempel upptäcker att entreprenaden inte är utförd på avtalsenligt sätt får beställaren enligt 4 kap. 7 § AB 25 skriftligen begära att entreprenören ska åtgärda detta förhållande. Entreprenören är då enligt 4 kap. 8 § AB 25 som utgångspunkt skyldig att utan dröjsmål åtgärda förhållandet. Om så inte sker är beställaren enligt 4 kap. 9 § AB 25 berättigad att åtgärda förhållandet på entreprenörens bekostnad.
I AB 25 förstärks således beställarens möjlighet att anmärka på att entreprenaden inte är avtalsenligt utförd (och med det får antas att med det menas att det föreligger fel) innan det att entreprenaden färdigställs. Dessutom införs en möjlighet för beställaren att enligt 4 kap. 7 § kräva åtgärdande under entreprenadtiden och att åtgärdandet enligt 8 § ska vidtas utan dröjsmål. Någon sådan möjlighet finns inte i AB 04 där beställaren istället får nöja sig med att entreprenören är skyldig att avhjälpa fel i entreprenaden som konstateras vid slut-, garanti- eller särskild besiktning eller genom beställarens egna reklamationer efter entreprenadtidens slut. Gemensamt för detta är att i AB 04 kan beställaren inte kräva avhjälpande under entreprenadtiden, utan skyldigheten att avhjälpa fel uppkommer först efter det att entreprenadtiden avslutats.
Beställarens möjlighet att kräva åtgärdande av ett fel (eller någon typ av brist/icke avtalsenligt utförande) som upptäcks i entreprenaden under pågående entreprenadtid är i AB 25 dock inte oinskränkt. En entreprenör som anser att beställarens krav på åtgärdande helt eller delvis saknar grund kan undgå skyldigheten att åtgärda anmärkningar om entreprenören skriftligen underrättar beställaren om att entreprenören anser att kravet på åtgärdande saknar grund. Entreprenören ska då även ange skälen för sin uppfattning (se 5 kap. 7 § AB 25). Det ska också noteras att om entreprenören via produktionstidplan eller på annat sätt kan visa att ett åtgärdande vid en senare tidpunkt på intet vis äventyrar entreprenadens avtalsenliga färdigställande (eller att kravet på åtgärdande är oskäligt) inte är skyldig att åtgärda det icke avtalsenliga arbetet utan dröjsmål. En inte allt för avancerad gissning är att hänvisningen till produktionstidplan kommer bli ett ofta åberopat – och viktigt – undantag för entreprenören. Om entreprenören kan visa detta är entreprenören inte skyldig att åtgärda det förhållande som beställaren krävt åtgärdande av (4 kap. 8 § AB 25).
I denna del kan det konstateras att AB 25 inte innehåller något krav på att entreprenörens skäl för att ett åtgärdande inte ska ske ska vara välgrundade eller att beställaren ska hålla med om dessa skäl. Så som bestämmelsen är utformad idag är det tillräckligt att entreprenören skriftligen invänder mot kravet på åtgärdande och anger något skäl för detta. Det framstår dock som troligt att denna bestämmelse kommer tolkas på så sätt att inte vilket skäl som helst är tillräckligt för att entreprenören ska slippa åtgärda ett förhållande som beställaren har anmärkt på, utan att det kommer att krävas att skälet har någon form av förankring i verkliga förhållanden. Noterbart är att även i ett sådant fall kan beställaren gå vidare med ett åtgärdande på entreprenörens bekostnad (4 kap. 9 § AB 25) – vilket med stor sannolikhet kan leda till ett antal tvister mellan beställare och entreprenörer. Huruvida denna (ny)ordning är bättre och mindre tvistedrivande återstår således att se.
En större förändring i AB 25 jämfört med AB 04 är att begreppen ÄTA-arbeten och hinder inte längre kommer att användas.
I AB 04 görs vad gäller ÄTA-arbeten skillnad mellan två olika typer av ÄTA-arbeten: arbeten som utgör ändrings- eller tilläggsarbeten eller avgående arbeten i entreprenaden som föreskrivits av beställaren (se AB 04 kap. 2 § 3) och sådana arbeten som likställs med av beställaren föreskrivna ÄTA-arbeten (se AB 04 kap. 2 § 4). Dessa två olika typer av ÄTA-arbeten benämns vanligtvis föreskrivna ÄTA-arbeten respektive likställda ÄTA-arbeten.
I AB 25 kommer de föreskrivna ÄTA-arbetena istället att benämnas som ”ändringar av entreprenaden”. Med ändring av entreprenaden avses i 5 kap. 1 § AB 25 ”ändrings- eller tilläggsarbete som står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är av väsentligt annan natur än dessa, samt från kontraktsarbetena avgående arbete”. AB 25:s definition av vad som är en ändring av entreprenaden överensstämmer således med AB 04:s definition av vad som utgör ett ÄTA-arbete. Även enligt AB 25 kommer en entreprenör att vara både berättigad och skyldig att under entreprenadtiden utföra sådana ändringar av entreprenaden som föreskrivs av beställaren (5 kap. 2 §) och som beställs skriftligen (5 kap. 3 §).
De arbeten som enligt AB 04 utgör likställda ÄTA-arbeten regleras i 5 kap. 4 § AB 25. I denna bestämmelse anges vad som utgör ett ”avvikande förhållande” i en entreprenad. De likställda ÄTA arbetena enligt AB 04 omfattas av 5 kap. 4 § 1–2 punkterna AB 25. Det är dock inte enbart likställda ÄTA arbeten som utgör ett avvikande förhållande i en entreprenad. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § AB 25 innefattar även de omständigheter som enligt AB 04 kap. 4 § 3 utgör hinder i entreprenaden.
Att likställda ÄTA-arbeten och hinder omfattas av samma bestämmelse i AB 25 innebär att likställda ÄTA-arbeten och hinder även kommer att leda till samma rätt till ersättning för entreprenören. Genom detta kan parterna även undvika diskussioner och tvister om huruvida ett visst förhållande utgör ett likställt ÄTA-arbete eller ett hinder – och vilken typ av ersättning som entreprenören därmed har rätt till. En fördel med bestämmelsen är att BKK i en bestämmelse samlat ihop de skilda omständigheter som kan medföra rätt till ytterligare ersättning för entreprenören, istället för att som i tidigare utgåvor finnas spritt inom olika kapitel i standardavtalet.
Med det sagt vågar inte undertecknade påstå att bestämmelsen är uttömmande vad gäller ersättningsrätten för entreprenören vid ändrade förhållanden. Enligt AB 04 har en entreprenör som utför ett likställt ÄTA-arbete rätt till ersättning i enlighet med avtalad à-prislista, prissatt mängdförteckning eller annan avtalad debiteringsnorm, till exempel ett avtalat fast pris (AB 04 kap. 6 § 6). Vid hinder i entreprenaden är entreprenören enligt AB 04 kap. 5 § 4 enbart berättigad till ersättning om hindret beror på en omständighet som beställaren ansvarar för och den ersättning som entreprenören har rätt till är ersättning motsvarande den kostnad som hindret har orsakat. Hindersersättningen enligt AB 04 utgör således en form av skadestånd.
Enligt 5 kap. 10 § AB 25 har en entreprenör rätt till ersättning utöver kontraktssumman både vid ändringar av entreprenaden och vid avvikande förhållanden i den mån de avvikande förhållandena utgörs antingen av vad som motsvarar likställda ÄTA-arbeten enligt AB 04, hinder som beror på en omständighet på beställarens sida eller ändringar i kontraktsarbetenas utförande eller omfattning som beror på ändrad författning. Den ersättning som entreprenören har rätt till omfattar de kostnader som ändringen av entreprenaden eller det avvikande förhållandet föranleder samt ersättning för entreprenörsarvode på kostnaderna. Enligt 5 kap. 12-13 §§ AB 25 kan ersättningen vid ändring eller avvikande förhållande även beräknas enligt mellan parterna avtalade à-priser eller självkostnadsprincipen.
I AB 25 införs en ny tvistelösningstrappa. Syftet med denna är att parterna ska ges större möjligheter att själva lösa sina tvistefrågor istället för att dessa, som fallet ofta blir i entreprenader där AB 04 gäller, direkt ska eskaleras till domstol eller skiljenämnd.
Tvistetrappan regleras i 11 kap. 2 § AB 25. I bestämmelsen anges att oenighet mellan parterna i första hand ska lösas genom att de närmast berörda behöriga personerna hos parterna diskuterar oenigheten. Om dessa personer inte kan nå enighet i den aktuella frågan ska den part som vill det skriftligen påkalla överläggning mellan parternas ombud. Ombuden ska då försöka lösa den uppkomna oenigheten utan dröjsmål. Om inte heller ombuden kan lösa oenigheten kan tvisten därefter hänskjutas till avgörande genom förenklad tvistelösning eller allmän domstol respektive skiljeförfarande. Det ska noteras att 9 kap. 2 § AB 25 uttryckligen anger att sådant hänskjutande får ske utan att överläggning har hållits mellan parternas ombud om det antingen har gått tio dagar från det att överläggning har påkallats eller om det finns särskilda skäl att avstå från överläggningen. Genom denna reglering tydliggörs det att huvudregeln är att parterna ska överlägga i frågan innan den blir föremål för avgörande genom förenklad tvistelösning eller i allmän domstol respektive genom ett skiljeförfarande.
En viktig skillnad jämfört med AB 04:s bestämmelser är att nivån för skiljeförfarande höjs. I AB 04 ska tvister som uppenbart överstiger 150 prisbasbelopp (ex. moms) avgöras via skiljeförfarande. I AB 25 stipuleras att tvister som uppenbart överstiger 500 prisbasbelopp ska avgöras via skiljeförfarande. Utvecklingen mot att fler entreprenadtvister ska avgöras i allmän domstol fortsätter alltså.
Förändringarna i AB 25 jämfört med AB 04 är många. I vissa delar, till exempel vad gäller parternas skyldighet att agera lojalt och verka för en god kommunikation, utgör förändringarna endast en kodifiering av vad som gäller även i enlighet med AB 04 – medan andra bestämmelser helt saknar motsvarighet i AB 04.
I AB 25 betonas vikten av en god kommunikation och lojalitet mellan parterna i en entreprenad, vilket märks genom att parternas lojalitetsplikt och kommunikationsskyldighet fått större utrymme än vad som är fallet i AB 04 samt genom den nya tvistelösningstrappan. Vidare tar AB 25 hänsyn till den digitalisering som skett i samhället i stort samt i byggbranschen genom att uttryckligen reglera hur digitala modeller ska hanteras inom ramen för en entreprenad.
Den förändring som vi tror kommer få den största faktiska betydelsen för beställare och entreprenörer är dock den nya regleringen kring ändringar av entreprenaden och avvikande förhållanden. Begreppen ÄTA-arbeten, inklusive likställda ÄTA-arbeten, och hinder är så inarbetade bland byggbranschens aktörer att det kommer ta tid att vänja sig vid att dessa nu utgörs av ändringar i entreprenaden och avvikande förhållanden.
Blir det ett bättre standardavtal? Kanske. Det får tiden utvisa. Har AB 25 blivit mer förvirrande i förhållande till AB 04? Utan tvekan kommer det upplevas så till en början, eftersom några begrepp ändrats och strukturen gjorts om. Det kan ta en liten tid innan parter, branschen och juristerna känner sig ”hemtama” i disposition och struktur.
Avslutningsvis ska det påminnas om att AB 25 i skrivande stund ännu är ute på remiss. Det är därför möjligt att den slutliga utformningen av AB 25 kommer att skilja sig från den version som varit aktuell under remisstiden. Det ska också tilläggas att BKK även planerar att ge ut motiv till AB 25.